En vardag, min vardag, den här vardagen
Hemma från jobbet idag med med brännande fotsulor, ilande handleder, molande rygg och nacke, ögonlock tunga som bly .... listan kan göras lång men jag vill skriva om någonting annat. Vad? Jag vet inte ännu. Skriver om det som dyker upp tänkte jag.
Jag har faktiskt börjat skriva mer för mig själv igen, små berättelser, dikter, låttexter ... någonting att göra någonting av i framtiden kanske. Tanken har ju funnits med mig i mågna, många år. Vi får se helt enkelt om jag får "tummen ur" och börjar skriva på någonting seriöst här framöver.
Även meditationen har jag börjat ta upp igen. Jag vet ärligt talat inte riktigt varför jag slutar med det från och till, eftersom jag vet att jag mår bra av det. Kommer ner i varv, kommer närmare mig själv igen och får energi av det. Det finns inga nackdelar. Så varför slutar jag? Ja, det tål att tänkas på.
Kanske dags för lite meditation nu? Jag tror det. Om jag inte kan gå ut och njuta av solen så är det i alla fall det näst bästa! : )
Dalkulla på riktigt, igen!
Det är mycketsom händer nu. Och har hänt. Men jag skriver om det största i det här inlägget; Jag har sagt upp mig från jobbet och i slutet på november går flyttlasset upp till Mora med min dalmas John. Det är med skräckbalndad förtjusning som jag lämnar Göteborg och mina vänner här för ett nytt kapitel i livet i Dalarna.
Just för tillfället gör sig fibromyalgin väldigt påmind, vilket jag så klart känner och märker, men försöker att inte tänka på konsekvenserna av det utan ha ett så bra liv jag kan fastän det begränsas så mycket som det är nu. Allt som görs konstar ju i form av värk och trötthet. Så är det bara.
Men jag hoppas att flytten som kommer att innebära en lättare vardag främst i form av att ha ett gemensamt boende, slippa resa och bära så förbannat mycket. Just nu är det förstås mycket planering och packning av hus och lägenhet. Både roligt och ansträngande, som allt i livet, up and downs ; )
Det är ett så fint hus med mysig gård, ser fram emot att få inreda och bo in sig ordentligt. Om jag ska vara ärlig har jag inte riktigt fattat att jag ska flytta än. Det kommer säkert gå upp för mig när vi åkt upp med stora flyttlasset, antar jag! : )
Efter åtta år av spårvagnsåkande blir det cykel och bilkörning som gäller,
men mest mys på gården hoppas jag