Inte helt frivilligt
Här sitter jag vid datorn med en kopp varmt vatten, tangentbord och en datorskärm framför mig. Inte helt frivilligt får jag säga.
Ungefär varannan natt jag sover här i Falköping väcker Harriet mig mellan kl 03 och 06 någon gång genom att kliva på magen, kurra och boxa sitt huvud i mitt ansikte. Ibland nöjer hon sig med detta, men ibland tar hon till sitt extra vapen i form av jamandet tills att jag går upp och ger henne mat. Om jag låter det gå så långt. (Harriet är en katt för er som inte vet eller förstått det än ;).) Jag kan säga att även om jag försöker så lyckas jag nästan aldrig med konststycket att somna om. Nu har jag varit vaken sedan strax innan 05, men hade tänkt att sova till 08 i alla fall. Planerna blir sällan som man tänkt sig.
Nu har jag laddat ner lite spännande radioprogram från sr.se, ska nog sätta mig vid symaskinen ett tag och lyssa på något av dem. Kanske "går det att undvika cancer", "sjukt hjälpsam" eller "hitta motivationen"? Programserien "Kropp och själ" har haft mycket intressant att lyssna på enligt mig. Klicka här om ni vill kika på vad de har att erbjuda för tillfället.
Små förändringar
Tänk vad småsaker gör skillnad. Just nu tänker jag på de "små" sakerna som att jag yogar på morgonen, går en spårvagnshållplats längre än vad jag behöver för att få mer vardagsmotion, att jag står så mycket jag bara orkar på jobbet och att jag dricker min morgonsmoothie istället för ingenting eller smörgåsar.
Vad det gör för skillnad? Jo jag känner mig starkare i kroppen och magen är inte full av skit i form av en degklump redan på morgonen i alla fall. Sedan går det väl si sådär med mycket annat, upp och ner, bättre och sämre ... men har tänkt försöka hålla i mina nya bra vanor så länge jag bara kan! : ) Och de dagar jag har sådan värk eller extrem trötthet att jag bara inte kan så har jag bestämt mig för att försöka vara snäll mot mig själv. Det är inte alltid det lättaste. Men jag försöker!
De senaste dagarna har jag även tagit promenader på Ramberget. Jag tycker om att gå där uppe. Trapporna tar dock kål på mig och visar att konditionen behöver tränas upp igen. Väl uppe så finns det så mycket att titta på. Både natur och stad, gammalt och nytt. Och beroende på tid på dygnet, årstid och dagens väderlek ser det aldrig exakt likadant ut. Faktasktist!
En bild från Ett ställe En eftermiddag på Ramberget, för några dagar sedan
Samma eftermiddag som föregående bild på ett annat ställe på Ramberget
Tänk att det var sju år sedan jag tog min första promenad på ramberget nu. Eller, det var väl några år tidigare när jag varit på semester i Göteborg, men det är sju år sedan jag flyttade hit nu i alla fall och började gå mer regelbundet. Nästan exakt tror jag faktiskt för om jag inte minns fel var det i mars 2007 jag flyttade in i huset bredvid det jag bor i nu. Mycket har hänt sedan dess.
Jag trivs förresten fortfarande rätt bra i det kortare håret, för er som undrat nu sedan det förra blogginlägget ; )
Nyklippt hår är fanimej inte härligt
Ja, jag ville egentligen spara ut håret, som mest toppa det, men det var så förbannat slitet undertill så jag bestämde mig för att klippa av det.
Det är alltid lite pirrigt eftersom jag aldrig exakt vet hur resultatet kommer att bli. Men en sak är säker, 90 % av gångerna är jag mer nöjd när jag klipper mig själv än hos en frisör i alla fall. Även om jag inte går efter några regler mer än magkänslan. Nackdelen är att jag inte själv kan/lärt mig toppa håret sådär lite som man ska då och då. Och jag antar att det kan vara det faktum att jag inte toppar håret så ofta och att jag har rätt mycket produkter och toperar håret varje dag som gör att det slits så pass mycket.
Men nyklippt hår är fanimej inte härligt. Ett par månader efter klippning börjar det kännas ok igen, och då är det väl egentligen dags att klippa sig om man vill ha ett friskt hår? Ett rikltigt dilemma. Ett riktigt I-lands-problem ; )