Bitter som fan

Käner mig så jäkla bitter. På krigsstigen, samtidigt som jag bara vill ge upp. Pallar inte den här värmen, vill inte ha den. Om den nu ska vara här hade jag väl åt mistonne kunna varit 10 kilo lättare och haft en egen trädgård att vistas i, eller varför inte varit i Falköping hos John? Nu sitter jag och surar i lägenheten istället, med en inflammation i kroppen som inte verkar vilja försvinna. BLÄ usch och fy säger jag. I morgon kanske det blir bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0