bellatrixofix

...på Johns semester.

 

I morgon far jag hem mot Gbg efter en vecka här i Falköping. Borde vara utvilad, men icke. Förvånad? Inte särskillt. Förkyld, värk och trötthet/orkeslöshet har varit vardag i veckor nu. En bra period igen tack?!

 

Det är klart att Förkylning, värk och trötthet/orkeslöshet drar ner både humöret och därmed "allt" annat. Även om det inte är lätt att se ljust på framtiden om det ska fortsätta så här så försöker jag. Denna våren/sommaren har inte varit lätt, men jag jobbar för att det ska bli bättre.

 

Men, det har varit bra också, förstås!

 

Jag har gjort små äventyr och en handfull dagar har jag faktiskt varit pigg och glad en hel dag! (Underbara dagar!!!) Annars har jag ibland trotsat mostståndet och gjort saker någon/några timmar, med resultat att jag varit helt extremt trött både fysiskt och psykiskt. Men också att jag har gjort något roligt som får mig att må bättre  på ett annat vis. 

 

Alltså, värken är oftast inte det svåraste, utan det svåraste är att inte orka vara med. Att inte orka vara sig själv, att inte ens orka tänka. Inte orka arbeta, inte orka träffa vänner. Och när jag gör det, att det straffar sig genom antingen mer värk eller mer extrem trötthet.

 

Men man måste försöka se ljust på saker och ting annars går man väl under antar jag.