Min plats

Jag har inte hittat min plats. Jag känner det som att jag liksom inte platsar på de platser jag valt att prova på att befinna mig på. Som att mitt tänk är för annorlunda för att jag ska kunna eller ens vilja vara en del av det som ska vara i det här samhället. Det är svårt att förklara, men så går mina tankar just nu. Jag vill hitta min plats, som fisken i vattnet. Nu känner jag mig mer som... som en guldfisk i Sahara, Nalle Puh utan honing, eller möjligtvis en 26-årig dalkulla på vift.
 
I går kväll började jag skriva om mina år fyllda av ätstörning och blev helt uppslukad av det. Orden bara rann ut och jag skrev timmar i sträck tills jag somnade. Men är ännu inte klar. Får se vad det blir av det hela, men hur som helst är det skönt att jag för mig själv benar upp saker och ting. Jag vill göra ännu ett ordentligt försök till att bli av med skiten en gång för alla för jag orkar faktiskt inte både ha detta elände med mat och fibromyalgin att handskas med dagligen.
 
Annars mår jag faktiskt bra just nu! Om jag fick önska något bara sådär skulle det vara att ekonomin kändes lite tryggare, men det kommer väl hoppas jag, när jag kan jobba igen. Skolan går så pass bra att jag inte kan klaga och jag har inte varit onormalt trött eller haft överdriven värk sedan några veckor tillbaka, det är otroligt skönt!!! :)
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0