bellatrixofix

Söndag morgon, och jag vaknar strax innan klockan sex. Jag hade mer än gärna sovit ett par timmar till, men eftertsom jag inte kunde somna om stängde jag försiktigt dörren om John och smög in i "mitt pysselrum" och började pyssla. Det blev armband och örhängen.

Den 16 Januari 2013 började jag äta regelbundet och i mer lagom mängd än på länge (med några undantag), samt träna styrka 20 minuter tre gånger i veckan och promenera lite varje dag. Allt detta med reservation för de dagar då min fibromyalgi inte tillåter mig till någonting av detta, men då får jag ta nya tag när jag kan helt enkelt. 

 

... det har i alla fall gett resultat!

 

Idag, en månad sedan jag började med detta sätt att träna och äta, vägde jag mig och glädjande nog har jag gått ner 3,5 kg! Det går snabbast i början, det är jag medveten om. Men nu är jag taggad på att se att jag sakta men säkert kommer att nå min målvikt.

 

Det är faktiskt himla skönt att vakna utan sån där förbannad överjäklig värk när natten varit fylld av just sådan. Jag känner mig liksom fri, om än trött och förkyld. Trött som bara den. Men nu ska jag ta mig en prommenad på min lediga dag, sedan gå och små-mysa här hemma till John kommer hem ikväll.

 

Nu har jag gått en redaktörsutbildning också. Fint låter det va? Himla roligt faktiskt, skulle vilja lära mig mer!!! Denna handlade om EPiServer vilket bland annat Sahlgrenska använder till sina hemsidor. Men som sagt blev jag rejält sugen på att fortsätta med hemsidor på ett kanske mer spännande och kreativt vis ...

 

 Ca 6 år av mer eller mindre uttalade ätstörningar. 4 år sedan jag fick behandling för det på Östra sjukhuset, men ännu är jag inte så bra som jag vill vara. Återkommande perioder, men absolut inte så dåligt som det var förr. Som tur är! Idag har jag bara inte kunnat sluta små-äta och har fått i mig ca 5000 kcal, vilet är ca 3000 kcal mer än vad jag försöker få i mig om dagen.

 

Men det är väl så, jag kan liknas vid en nykter alkoholist som får leva med det resten av mitt liv. Med den skillnaden att jag inte kan säga "NEJ!" till mat helt resolut och tvärt. "Snälla, ät inte i min närhet", "snälla, ge mig ingen mat", "jag behöver inte äta" ... fungerar inte riktigt. Alla behöver mat. I lagom mängd. Det är det som är det svåra.

 

Sen antar jag att min fibromyalgi inte direkt blir bättre av att jag belastar kroppen med en massa extra mat som dessutom ofta inte är av den nyttigare sorten när jag får mina ryck.

 

Just nu känner jag mig inte så förbannat bra alltså, men det ska jag vända på. Och det ovannämnda ska inte få mig att sluta kämpa! Kanske du vill ge mig en styrkekram?

 

Resten av dagen ska jag i alla fall försöka göra medvetna val gällande maten igen. Stå emot frästelserna och känslan av att det inte går att låta bli att äta. Det går, ibland, och om det går ibland så borde det alltid fungera. Så det så.

Det blidde ingen tenta för mig idag. Varför? Jo, för att min kropp strejkade. Ont, ont, ont, trött, trött, trött, och tankeförmågan vet jag fanimej inte vart den tagit vägen alltså. Ska krypa ner under täcket igen och hoppas på en bättre dag i morgon.

Jag är sugen på att måla knoppar/magneter/knappar igen, men denna helgen lär det inte bli av i alla fall. Det är plugg som gäller. Arbetspsykologi-tentamen på måndag. Men senare idag blir det film, det har vi i alla fall bestämt. Och lite små pauser i form av t ex bloggande, mat och promenad.

"Fan vad gott det skulle vara med ett glas vin nu." "Ja det skulle det." "Hur mycket är klockan??!"

 

När vi såg att klockan var precis så att vi skulle hinna en sväng till systemet for vi snabbt som ögat ut i bilen och iväg till centrum. Lite senare kom vi hem med en flaska Motörhead-vin.

 

Vi hade egentligen bestämt oss för vinet Café men det var slut för tillfället. Då bestämde vi om oss och tog denna flaskan fastän vi visste att den är liiite dyrare, och en del mindre god ... men helt klart drickbar. Och lite Motörhead är fakriskt sällan fel. ; )

Känslan när man vet att man gjort någonting man inte borde/får/ska och blir upptäckt ...

Efter frukost åkte John och jag in till Skövde för att inhandla mat och lite annat som vi tyckte att vi behövde. Med inspiration från värdens bästa fröken Brodin (Mikaela) inhandlade jag några fat i olika storlekar samt snappsglas som jag noggrannt diskade innan jag och John monterade ihop det hela till två stycken kakfat, eller i detta fallet -- sakfat, med hjälp av en limpistol.

En etta på 35 kvadratmeter i Falun. Vilken grej, att flytta hemifrån och ha det precis som man själv vill, eller nästan, för vi körde på "man tar vad man har och gör det ungefär till det man vill".

 

Jag längtar lite till den dagen igen, när jag får flytta till ett mer permanent och eget hem där jag kan trixa och fixa som jag själv (och John förstås) vill ; )

 

Alltså,. jag fortfarande bara älskar mina fina köksstolar som jag och min dåvarande pojkvän/sambo gjorde ordning inför flytten. Synd att de inte är i min ägo längre bara.

... om det ska vara sådant här slask ute så tycker jag faktiskt att det kan ta och bli sommar istället. (Vintermänniskan har talat.)

Värktabletterna hjälper inte idag. Så är det ibland. Oftast fungerar jag någorlunda ändå, men inte idag. Tråkigt som bara den. Jag ska i alla fall se till att få läst lite arbetspsykologi och marknadsföring under dagen.

 

I Lördags blev det en liten raggar-tur till och i Tidaholm. Riktigt mys-kul : )

Nu har jag pysslat lite. Det var meningen att det skulle bli en tovad fågel, men jag tycker inte att huvudet ser ut som ett fågelhuvud direkt. Kanske mer som en snäll drake? Eller dinosaur? Något blev det i alla fall, och jag tycker nog att den blev rätt söt ; )

Jag har försummat min blogg och er läsare rätt länge nu känner jag. Det har varit mycket annat att fokusera på nu i början av 2013. Får se om jag kan komma igång och vara lite mer aktiv här nu! : )

 

Det är lördag morgon. Jag vaknade strax efter klockan sex men drog mig till sju. Sedan snörde jag på mig kängorna och tog mig en promenad, härligt när det var gjort! Nu har jag precis ätit frukost (som ni ser på bilden nedan).

 

Det är ingen mega-portion till frukost direkt, men jag försöker nu mer käka lite och ofta. Kanske varannan-var tredje timme och hittills har det gått över förväntan bra och gett resultat bara på 1,5 vecka. Jag promenerar och tränar även mer. Hoppas att jag kan hålla i detta framöver! Jag mår ju så mycket bättre när jag tar hand om mig själv på det här viset. 

Jag blir sällan törstig, men när jag väl blir det är det oftast strax innan eller efter tandborstning på kvällen. Så har det varit så länge jag kan minnas. Det godaste som finns vid de tillfällerna är enligt mig att dra på rejält med kallt vatten i badrumskranen, kupa båda händerna som en bägare, låta vattnet fylla händerna och bara dricka, dicka, dricka. Ooh så gott!

 

Annars dricker jag faktiskt väldigt lite vatten och dricka över huvud taget. Därför försöker jag ta mig en kopp kokat  vatten (avsvalnat till drickbar temperatur) en till tre gånger om dagen, t ex till morgonen, middag, kväll. Också gott, och troligtvis nödvändigt.

 

Spännande att läsa om mina dryckesvanor? ; )

 

 

Nu har det blivit år 2013, och igår fyllde jag 27 år. När jag här om veckan kom på att siffrorna 13 och 7 var med i detta året blev jag rätt upprymd eftersom de två talen är mina favorittal. Jag känner att detta kommer bli ett bra år! : )

 

27 år. Jäklar vad tiden går. Men det gör mig ingenting, jag känner liksom att jag kommit ikapp min "riktiga" ålder lite mer ju äldre jag blir. Sen får vi se när det vänder, och jag vill stanna vid en viss ålder? 27 är nog faktiskt en rätt bra ålder känner jag.

 

Nu har jag varit hemifrån i snart två veckor, och det gör mig ingenting! Jag har och har haft det så bra. Träffat härliga människor. Gemenskap i form av firande varvat med lugn. Underbart!  Längtar inte precis hem, men har ingenting emot att komma hem om ett par dagar heller.

I kväll kl 22:45 lägger jag min på en brits i en tågkupé och hoppas på att sova så länge som möjligt, för jag är nämligen inte framme i Skövde förrän i morgon kl 11:01 och vet inte vad jag ska göra med tiden om jag inte somnar. Men jag har förstås lite godis, bok och mp3 med mig som sällskap så det lär gå finfinft antar jag.

 

Jag önskar er ett riktigt härligt 2013!

 

 

 

 

 

Jag kan inte stänga av radion. Eller, jag vet hur man gör och skulle väl kunna, men vill liskom inte eftersom det kommer så bra låtar hela tiden. Mest från 60-talet. Jag tänkte "nästa gång det kommer en sämre låt stänger jag av", men det hände inte förrän precis nyss nu när jag satte mig här för att skriva, och nu orkar jag inte springa in i köket för att stänga av. Vilket problem jag har idag!! ; )

 

Jo, för det ovannämnda är nog fanimej det största problemet jag haft idag faktiskt. Underbara dag med en kropp som fungerar! En rolig och lärorik praktik, bra musik och julklappsinslagning nu på kvällen. Det är väl en bra dag om något?!

Mitt första nagellacksminne är från fyra-årsåldern. Varje gång jag (med mamma och pappa) åkte till "moster" Ingela och Ove bad jag om att få naglarna målade av Ingela. Det var något jag gick och längtade efter och såg fram emot varje gång vi skulle dit. Det luktade ju så gott, och det var så fint!

 

När jag var 11 år började jag spara ut mina naglar och efter det hade jag i stort sätt alltid långa, välvårdade naglar som jag ägnade mycket tid åt. Var eller varannan kväll tog jag bort det tidigare, skavda nagellacket och målade dit nytt. Samtidigt skötte jag så klart nagelbanden och händerna också.

 

Det där dagliga nagelproceduren upphörde vid 20-års ålder när några tjejer frågade om jag ville spela gitarr i ett punkband, och det ville jag så klart. Då rök naglarna, på vänsterhanden i alla fall, vilket kändes himla konstigt till en början.Men det är väl inte så konstigt när man haft långa naglar i cirka 9 år. Man kan ju använda händerna på ett helt nytt sätt, exempelvis försöka sig på att spela gitarr.

 

När jag  fyllde 21 flyttade jag till Göteborg, och några månder efter flytten började jag arbeta som lokalvårdare. Jag kan säga att städning och snygga naglar absolut inte går ihop så där gick de "fina naglarna" helt åt skogen. Nagellack skavdes av, naglarna gick av, nagelbanden spricker ... händer, naglar och kropp tar helt enkelt stryk av städning, så snygga naglar var faktiskt inte alls att tänka på under de åren.

Några av mina lack