I'm ...

... alive!

Nästan i alla fall. Från och med igår är jag på Högsbo sjukhus om dagarna och suger in intryck och lärdomar. Det är verkligen roligt, samtidigt som det tar väldiga krafter från en. Från min dörr till avdelningen, om allt går som det ska med spårvagnarna, tar det ungefär en timme att ta sig. Såg att det är hög tid att gå nu!

/Isabell


Vad gör tio år med oss?

I fredags mötte upp Robin, syrrans pojkvän, på centralen. Tillsammans tog vi oss till Scandinavium där vi mötte upp två till grabbar utanför innan vi gick in. Vi blev visade några trappor upp och till ett vip-bås, vilket kändes både rätt häftigt och rätt fel. Fel dels för att jag inte känner mig riktigt som en vip-människa, dels för att jag tycker om att stå mitt i folkhavet på konserter. Men, det var helt klart en grym upplevelse som jag sent kommer att glömma!
 
Vi hade liskom en "egen bar" näst intill utan kö, men det bästa var nog ändå de sköna säterna (även om jag stod en hel del så var det skönt att kunna sätta sig med tanke på att vi var där i nästan fem timmar. Börjar jag bli gammal nu? :P) Det tredje bästa måste ha varit att det inte var någon kö till toaletterna, och att det gick jäkligt snabbt att ta sig dit. Himla bra att hinna till damernas OCH köpa ännu en öl mellan förbandens spelningar. Ren lyx! ; )
Bästa bilden jag fick från spelningen ... Snart kliver de på.
 
Sist jag såg Sabaton var cirka tio år sedan i min gymnasieskolas idrottshall. Jag kan säga att stämningen skillde sig den gången från i fredags, rätt rejält. Dock inte så konstigt ... cirka 6500 personer mer i publigen nu i helgen mot vad det var i Lugnets idrotshall för tio år sedan ...  Vilken resa de gjort! Och vilken resa jag har gjort!
 
Jag kan inte skryta med att jag kan fylla Scandinavium, men rätt hygglig person har jag faktiskt fortsatt att vara, precis som jag lovade mig själv för 10 år sedan när jag var 16. Det kan jag i alla fall vara stolt över.

16/26. Tiden går, helt klart.  Men pose-kort framför spegeln i ett bardrum, det kan man fortfarande ta. (Dock inte utan att skämmas lite) ;)

 
 

LIA och lite så

Tredje LIA (lärande i arbete) veckan nu. Det är roligt! Jag har dock börjat få riktig värk och influensasymtom, men gör mitt bästa! Mer kan man inte göra.
 
Det har inte blivit mycket skrivande här på bloggen på sistone men lite saker har ju hänt faktiskt. Ingenting som är sådär väldigt intressant för er läsare så här i efterhand kanske, men jag kan berätta att jag har fikat med L-M i förra veckan. Jag har varit på GK:s i Ullared med John, Ida och Crille och jag har varit på näst sista träffen i "intuitoin och mediumskap". Annars har det nog faktiskt varit mest LIA och försök till att ladda batterierna efter det. Men om jag klarar LIA-perioden utan allt för många timmar att ta igen till sommaren är jag nöjd. Det är som sagt himla roligt att komma ut på dessa arbetsplatser!
 
En annan sak som hänt var att jag, John, syster och Robin åkte till mamma och Reine för middag och ett lite sent födelsedagsfirande av mamma. Himla mysigt och så fick man veta lite vad hon hade haft för sig i Indien. Under de 2 veckorna hon var borta var det minst en gång om dagen som jag tog upp telefonen och tänkte ringa henne, innan jag kom på att det inte gick. I vanliga fall kanske vi pratar i snitt en gång i veckan, men det kan bli mer sällan ibland beroende på hur upptagna vi är ; ). Men en sak jag kom fram till under hennes utlandsvistelse var att det är väldigt skönt att ha mamma där när man verkligen känner för att höra av sig till henne. Älskade, bästaste mamma!
 
Nu ser jag fram emot att sätta mig skönt tillrätta och kolla på en film.
 
Sköt om er!
 

RSS 2.0