Bow your head

Nu har jag läst och skrivit om abort hela dagen. Tiden har verkligen flugit iväg! En hel del kvar att göra, men idag blir det inget mer som har med abort att göra i alla fall. Möjligtvis lite pluggande av morfologi om något. Men först lite bloggande. Sen ska la John och jag hitta på något när han kommer hem från arbetet. Typ promenad, mat, film eller något. Alldeles lagom tycker jag just idag.
 
I lördags var John och jag iväg till Ålleberg för en tänkt picknick, men det blåste så mycket att vi efter en titt på utsikten gick till bilen och intog våra medhavda smörgåsar och kaffet där istället.

Blåsigt på berget
 
På lördagseftermiddagen efter besöket på berget började jag få ont, men försökte ignorera det så mcyket jag bara kunde, vilket gick ganska bra. Ida och Crille kom förbi för tacos och öl på altanen. Senare på kvällen bar det av till Skövde och en tänkt rockklubb med Jon och Johan som kom och hämtade oss. Men det var sån dryg kö med drygt folk och knökat med folk så vi drog till en mysigare pub lite längre bort. Härlig kväll!
 
Söndag blev en bakisdag kan man säga. Fast jag for runt och bakade äppelpaj och grejade. Jag har ju förbannat svårt för att "inte göra någonting" om inte kroppen absolut kräver det av mig.
 
Igår tog John och jag oss ut på en kvällspromenad. Jag klarade inte av att gå så långt på grund av värken i benen, men så otroligt härligt i alla fall! Att känna den tidiga hösten, den krispiga luften blandat med sensommarens värme ... alltså, det är bara underbart.
 
Kvällspromenad
 
Jag och John tog även in de sista rabarberna, och hängde upp oregano i små knippen för att torka. Jag har aldrig torkat kryddor förut, så får se om detta fungerar. Men det tycker jag att det bör göra. Eller? : )
Rabarber och oregano
 
Det finns så mycket att vara tacksam över. Att jag har fina vänner, att jag får ta del av en trädgård, att höstluften är helt underbar, att jag har chansen att lära mig saker och ting... ... .... Det gäller bara att komma ihåg det när saker och ting känns orättvisa, svåra eller rent ut sakt som ett helvete. För övrigt tycker jag verkligen att människor över lag borde tänka mer positivt, ha mer förståelse för varandra och se det fina i saker och ting. Mer ödmjukhet åt folket. Bow your head.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0